En guide till WLTP för LCV-marknaden | Modul-System

En guide till WLTP för LCV-marknaden | Modul-System

-

 

Tillverkare av personbilar och lätta nyttofordon (LCV:er) måste göra ett antal tester för att kontrollera att de uppfyller kraven innan de lanserar sina fordon. I september 2019 måste LCV:er gå över till ett sådant test.

Sedan 1980-talet har laboratorietester använts för att mäta fordons bränsleförbrukning och CO2- och förorenande utsläpp. Testerna följer standardiserade förfaranden som kan reproduceras, vilket gör att resultaten kan jämföras. Enligt villkor som fastställts i EU-lagstiftningen baserades den nya NEDC-testcykeln (New European Driving Cycle) på teoretiska körcykler för att testa olika bilmodeller och göra det möjligt för konsumenterna att jämföra resultaten.

Under årens lopp har ny teknik och förändrade körförhållanden inneburit att detta test inte längre är relevant för dagens bilism.

EU tog därför fram ett nytt test som trädde i kraft 2017 med en stegvis övergång. Det nya testet kallas WLTP (Worldwide Harmonised Light Vehicle Test Procedure). Även om WLTP utvecklades som ett globalt test för att möjliggöra jämförelser av bränsleförbrukningsvärden världen över, kan EU och andra regioner tillämpa testet på olika sätt i linje med sin individuella trafiklagstiftning. WLTP förändrar dramatiskt hur nya fordon bedöms utifrån deras miljöpåverkan.

Till skillnad från det gamla NEDC-testet som använda sig av värden baserat på en teoretisk körprofil har det nya WLTP-testet utvecklats med hjälp av verkliga kördata. Dessa data samlades in från hela världen i syfte att bättre representera ett brett spektrum av körprofiler.

Testet utvärderar fordon utifrån olika medelhastigheter och olika körfaser från inbromsning och stopp till acceleration. Man tittar även på energiförbrukningsvärdena för alternativa drivlinor samt utbudet av elfordon. Varje drivlinekonfiguration testas för den lättaste respektive tyngsta versionen av en biltyp. WLTP ger ett mycket mer exakt underlag för beräkning av ett fordons bränsleförbrukning och dess utsläpp, vilket ger kunderna tillgång till mer realistiska data som bättre återspeglar fordonets prestanda på vägen.




Bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp

Bränsleeffektivitet återspeglar förhållandet mellan körsträcka och mängden bränsle som krävs för att köra denna sträcka, och det finns ett direkt samband mellan hur mycket bränsle ett fordon drar och mängden koldioxid som den avger som en följd av detta.

Sedan den stegvisa övergången från NEDC till WLTP påbörjades i september 2017 har en del fordon värden från båda testerna. Jämfört med NEDC är WLTP ett längre och mer rigoröst test, vilket resulterar i en mer realistisk återspegling av verklig körning. Som en följd av detta kommer WLTP-resultaten utan tvekan att ge högre CO2-värden för testfordonen än de som NEDC visade. Dessa värden motsvarar inte en förändring av fordonets bränsleförbrukningsprestanda utan erbjuder snarare en mer representativ bild av dess miljöpåverkan.




Effekterna av WLTP

De stora förbättringarna av testprocessen syftar till att ge ett mycket mer exakt underlag för beräkning av fordonets bränsleförbrukning och utsläpp. Personbilar registrerade efter den 1 september 2018 omfattas nu av WLTP och övergången gäller för alla LCV:er från den 1 september 2019. Genom att tillhandahålla en större tillnärmning till verkliga körförhållanden ger WLTP ett bättre informationsunderlag för att fatta beslut, vare sig det handlar om att köpa en personbil eller en flotta av lätta nyttofordon.

Sedan 1992 har EU infört stränga gränsvärden för fordonsutsläpp. Skatte- och kostnadssänkande incitament är en komponent i de statliga system som syftar till att främja hållbara metoder och minska skadliga koldioxidutsläpp. Siffran för koldioxidutsläpp som man får fram genom testet används för att fastställa skatteklassen fordonet ska ingå i.  Eftersom detta nya testförfarande är mycket strängare, kommer sannolikt de CO2-värden som det utmynnar i vara högre, vilket kan göra att många fordon åker upp ett par snäpp i skattetabellen. Det återstår att klargöra exakt hur regeringarna kommer att reformera beskattningen baserad på koldioxidutsläppen för att undvika att bestraffa dem som nyligen har köpt bil och avskräcka företag från att investera i grönare fordon till sina fordonsflottor.

Tidigare utfördes testerna på olastade fordon som endast hade standardutrustning. Enligt WLTP måste ytterligare tester nu utföras för att spegla de olika utrustningspaket som finns tillgängliga. De olika extrautrustningarna kan öka fordonets vikt, vilket resulterar i högre bränsleförbrukning för att hålla fordonet i rörelse, något som i sin tur leder till högre koldioxidutsläpp.

Vikten på de produkter som är monterade i en skåpbil kan påverka vilken skatteklass fordonet omfattas av. En lägre vikt är fördelaktigt när man köper ett fordon, eftersom skatten sannolikt är lägre. Även om detta kanske inte är en så hög summa för ett enda fordon, måste man ta hänsyn till antalet fordon i en fordonsflotta, och då skjuter kostnaderna snabbt i höjden. Det bör vara möjligt att beställa ett nytt fordon, till exempel utan tunga plywoodskivor, och istället välja ett lätt, modulärt golvsystem. Modul-System erbjuder redan i dag en modulär golvlösning som i genomsnitt är cirka 20 % lättare än ett plywoodgolv. På samma sätt ger deras ultralätta mellanväggslösning en potentiell viktminskning på så mycket som 50 %. Eftersom Modul-System ligger steget före är alla företagets produkter konstruerade med vikten i åtanke, vilket gör dem till ett ännu mer relevant val i ljuset av de förändringar som WLTP innebär.